Sista dagen i Jerusalem - för den här gången....

Ja, så är det lördag den 26 april och flyget hem till Stockholm går i morron, söndag den 27:e. Känns märkligt, skönt, tråkigt men också underbart. Jag kommer att sakna mycket här, både platser och människor men nu är jag på väg hem till alla jag saknat under vår tid här. Våra barn och barnbarn, mina systrar, vänner både här och där och mycket mer. Allt har sin tid. Nu ser jag också fram emot att komma hem till Vasastan, mina promenader förbi Karlbergs slott och förstås Askrike och sommaren med morrondopp i Askrikefjärden och frukost under bar himmel.

Veckan som gått har varit en ganska vanlig vecka med att hålla centret öppet 4 timmar varje dag och människor som kommit för att få en pratstund och gärna en kopp förstås. En glad överraskning kom i onsdags då ledningen för Bilda kom hit och tillsammans med Lars och Gunilla bjöd oss och den lokala referensgruppen för centret  på en god middag och ett Tack som värmde. Idag lördag har vi haft vår sista lördagsfrukost för svenskar på centret. Lars och Gunilla sjöng och Thord Ove och jag berättade i korthet om vår tid här. Lägenheten är nu städad och väskorna packade. I kväll roar vi oss med att gå ut och äta en god middag på en av favoritrestaurangerna i gamla stan. 

Hemma startar måndagen med att byta till sommardäck på bilen, packa upp, handla mat till ett tomt kylskåp och förbereda begravningsgudstjänsten på tisdag för kära mamma. Sen anar jag att vardagen hemma drar igång men med ett betydligt lugnare tempo, då vi fortsätter vårt pensionärsliv. Visst har vi attt göra men det är annorlunda att få råda sin tid lite mer. 

Detta är nu sista bloggen från mina månader i Jerusalem. Tack till er alla som orkat läsa den och tack till er som gett mej feedback på det jag skrivit. Kanske kan  det hända att det bllir någon mer blogg nån gång i mitt liv men det lär ni väl upptäcka om det skulle hända. 

Så till sista TACK Bilda för den här chansen vi fick. 

                                                                                                           

Påsk i Jerusalem - En lite för lång text men jag fick ä då avstå det mesta av all påskyra...

Nu har vi firat påsk här i Jerusalem. Allt blev inte som vi tänkt men vi var överens om att det blev bra som det blev. Våra vänner Monica och Bengt ko  på skärtorsdagen och stannade hela påsken. Jag har förstås en massa kort jag skulle vilja dela med er men det får bli några axplock här nedan.

Skärtorsdag: var vi i den Lutherska kyrkan på en ekumenisk mässa. Full kyrka med många språk. Gudstjänsten avslutades med en gemensam vandring mot Getsemane och vidare in till den ryskortodoxa kyrkan Maria Magdalena som ligger intill Getsemane. Gudstjänsten  avslutades med att vi alla tände våra ljus som en symbol för ljuset som ger oss hopp. Sen blev det en god middag.

Långfredag firade vi på vårt eget sätt. Planen var att åka buss till Betania/Al Azzeria där Marta, Maria och Lasarus en gång bodde och att sen pilgrimsvandra  ett antal km längs muren uppför Olivberget på baksidan sett fr Jerusalem. Vi började med att försöka ta oss igenom gamla stan som vi snaty upptäckte var avspärrad både här o där. Det som i vanliga fall tar 10 minuter tog ca 60 minuter. Bussen vi planerat åka gick förstås inte, taxibilatna verkade stå still, så vi satt oss en stund för att fundera över hur dagen skulle genomföras.....då dök det upp en  taxichaufför som var villig att köra oss till Betania. Planen kunde genomföras. Vandringen är inte någon upplyftande vandring, men en verklighet för så många människor här. Nöjda kom vi hem och iordningställde en tre rätters middag i vårt 3 månadershem.

Påskafton: Var tänkt att vi skulle delta i den stora ekumeniska gudstjänsten i gravkyrkan som avslutas med ljuständning som sen sprids över världen. Vet inte hur mpnga tusen det var i år men det pratas om att det undB årens lopp ka  vara mella  50.000 -10.000. Biljetter hade vi fått genom en god vän o medarbetare på Bildacentret och tillhör den armeniska kyrkan. Thord Ove vaknade med en knepig yrsel så för hans del blev det sängläge. Vi andra vandrade den korta biten till armeniska kyrkan och anslöt oss till de ca 1000 personerna som väntade på klartecken för att gå till gravkyrkan. Trängseln var redan här total,  och vi började ana panik hos vissa som gjorde att det inte kändes bra. Efter en kort vandring var vi överens om att avstå denna speciella händelse. Vi lämnade processionen och gick ut i lunget utanför gamla stan.  Jag fick ändå se när elden nådde från gravkyrkan till Jaffaporten vilket inte heller var  så probelmfritt i glädjeyran över påskens budskap. Vi var nöjda med dagen som också den avslutades med 1a parkett fr SCSC terass där vi kunde titta på Musik processioner av olika slag och avslutade dagen med en god middag på restaurang Nafora. (T O hade nu kvicknat till och var med oss på middagen)

Påskdagen: började vi med Gravkyrkan och fick del av fransiskanernas procession till uppståndelsgudstjänsten. Vi vandrade sen vidare på vår egen vandring tilbaka till Getsemane för att få vår egen stund och läsa texterna om Jesus i Getsemane och uppståndelsen. Fika hann vi också med, visserligen till viss del under ett träd då det i värmen, kom en kraftig men mycket kort regnskur. ( varade ca 2-3 minuter). T O gjorde en vandring med Monica och Bengt på muren runt gamla stan och jag roade mej med att tvätta lite kläder. En god middag på Jerusalem hotel blev det senare på kvällen.

En annorlunda påsk utan påskägg, påskliljor och inte heller genemskap med barn och barnbarn med otroligt roligt att ha två mycket goda vänner här. Snart åker vi hem och då hoppas jag att få då del av allt det övriga, både barn och barnbarn och påskliljor hoppas jag finns kvar och ägg går ju också att köpa....

Korten jag lägger ut är förstås bilder från påsken, ordningen är jag för oteknisk för att klara men det klarar säkert ni som läser att förstå vilka bilder som hör till vilken dag.....På söndag den 27 april åker vi hem. Mer om det i nästa blogg.

Före påsk..!

Tiden går fort och nu är det 10 dagar kvar för oss i Jerusalem. Det som kändes sååå länge den 2 februari har nu gått sååå fort. Här börjar påsken förberedas på olika sätt. Många människor rör sig i staden. Den kristna påsken och judarnas "Pesach" infaller samtidigt i år. Judarna firar Israels folks uttåg ur Egypten och vi kristna påminner oss om Jesu död och firar hans uppståndelse. Här sker allt samtidigt på olika sätt men ändå lika. Människor möts, äter tillsammans, och ber till Gud. En del vid västra muren /klagomuren och andra i kyrkorna....

Thord-Ove och jag har haft några vanliga dagar då vi bl.a. fick kalla på rörmokaren för att lösa problem med avloppet i vår lägenhet, men vi har också varit som vanligt på centret SCSC och mött många olika människor och därmed haft många olika samtal. Palmsöndagen tog vi bussen upp på Olivberget för att se och vara med när männiksor samlas för att tåga från Olivberget ner till gamla stan förbi bl.a. Getsemane. Jag vet inte hur många det var som gick men mååånga var det (kanske bortåt 10.000)

I går tisdag bestämde vi oss för att försöka hitta kyrkan där det sägs att lärjunge  Petrus förnekade Jesus och då tuppen gol tre gånger (S:t Peter in Gallikantu). En otroligt fin kyrka där man också tror (enl. Bibeln) att översteprästen Kaifas hade sitt palats och lät Jesus sitta i fängelse innan sin död.

Idag har det varit massor av mänkiskor som vandrat förbi på vår gata där vi bor. Judarna har här sin väg till just västra muren (och alla går förbi vårt sovrumsfönster). Här vandrar vanliga dagar många och det är inte tyst många timmar på dygnet men idag har det vandrats hela dagen. Thord Ove och gick samma promenad på eftemiddagen och det tog sin tid att komma ner till västra muren där det var fullt av folk. En stor folkfest med alla åldrar.
Ikväll har vi en lugn kväll och väntar på att våra mycket goda vänner ( Monica och Bengt) kommer för att fira påsk med oss här.
Korten jag skickar med är bilder från S:t Peter in Galikantu,  Palmsöndagen, Judarnas vandring o västra muren och så en viktig port som jag går in och ut ur många gånger, porten till och från Bildas studiecenter SCSC där vi finns på dagarna. Så önskar jag er en god och välsignad påsk.

Fler annorlunda dagar....

Verkar som det blir fler annorlunda dagar, eller så är det så att livet består av en massa annorlunda dagar vilket gör livet rikt men lite krångligt ibland.

I lördags var jag på naturhistorisa museet med dotter Sara o hennes man David och ett av barnbarnen Tuva. Så roligt att träffa dem. I söndags flög jag tillbaka fr Stockholm till Tel Aviv men med en omväg via Istanbul och kom hem till det armeniska kvareret vid 02.45 på natten. Trött smög jag in i vår lilla bostad där vår sonen Simon sov djupt i gästsoffan efter en natt och dags resa fr Norrtälje till Jerusalem plus en hel del guidning i staden på söndagen av Thord Ove. Två dagar fick vi med Simon med vandringar och besök bl. a på Olivberget o i några olika områden i staden, gravkyrkan och i judiska kvarteret. Vi hann också med västra muren och en vandring på muren som omger ger gamla stan m.m. Samtidigt har vi sonen Andreas här som reser med en grupp men som vi också hinner  umgås med under ganska många dagar.

Idag /torsdag skulle jag och Thord Ove guida en grupp svenska pilgrimmer på en vandring fr västbanken till Lasarus grav i Betania vidare genom muren som skiljer israeler och palestinier åt och uppför Olivberget. Det blev inte riktigt som vi tänkt. Jag tog en taxi tidigt på morronen för att möta gruppen vid Theodosiusklostret där jag skulle möta gruppen. Men där blev det stopp. Polisen ville inte släppa iväg oss på denna fantastiska vandring då det sas att den var farlig för oss. (Jag har gått den förut tillsammans med Lars och Gunilla Lingius vilket gick alldeles utmärkt). Kan ha berott på att det finns vilda hundar...hur som helst fick vi ge oss och istället ta bussen till Betania (Al Azzaria) och Lasarus grav. Thord Ove mötte oss där och tog oss med på den fortsatta vandringen längs muren, genom en checkpoint och tillbaka längs muren och vidare upp på Olivberget. En väg som egentlign var ca 600 meter som nu blev ett antal km p g a den mur man  byggt.

En annorlunda vecka

Nu håller den här veckan också på att avslutas. Det blev en annorlunda vecka. I söndags hade vi en mottagning för kyrkoledargruppen och inbjudna representant från kyrkorna i JerusLem. En härlig kväll med mpnga fina samtal. Planen sen var att möta en pastorsgrupp i Tel Aviv där vår Andreas också var med och resa med dem några dagar till Nasaret, Golanhöjderna, döda havet m.m. Jag kom till Tell Aviv och där fick jag bud från mina systrar att mamma nu  bestämde sig för att livet här på jorden var över. Hon dog i tisdags kl. 16.15. Jag bokade snabbt ett flyg hem till Sverige och Thord Ove stannade kvar för att möta gruppen o Andreas. Onsdagen blev lite speciell:Taxi från Tel Aviv till Ben Gurion, flyg till Arlanda, buss till Stockholm, promenad genom Vasaparken, ner till vårt garage o hämta bilen och köra till Norrköping/Åby där man hade lovat mig att mamma låg kvar i sin bostad så jag fick ta mitt eget avsked. I Södertälje blev det stopp p g a broöppning. Jag gick ut ur bilen en stund för att hämta lite luft, en man går också ut ur sin bil och ser att jag verkar ledsen. Han undrar vad som hänt. Jag berättar och får en kram. Broöppningen var över och vi kör vidare var o en i sin bil. Tänk vad många fina människor det finns i vår värld. Jag fick mitt avsked av mamma som blev jobbigare än jag förväntat mig och jag känner en stor saknad men mycket tacksanhet. Resten av veckan blev planering av begravning och ett antal frågor att lösa. Söndag reser jag tillbaka igen till Jerusalem.  Jag längtar faktiskt tillbaka. Det är en så otroligt fin upplevelse attf å bo och vara i Jerusalem vecka efter vecka i se upp uppleva miljö och människor. Jag är djupt tacksam för allt min mamma gett mig i livet och för det jag får var med  om tillsammans med min kära man/Thord Ove i Jerusalem och var vi än är i vår värld.